fredag 26 februari 2016

Gästinlägg: Persedelvård...

Persedelvård är ett av de mycket användbara ord jag har lärt av Lotta. Ett ord jag ofta använder mig av. Jag är inte särskilt road av att städa, men när jag gör det så gör jag det alltid i Lottas anda; från grunden. 

Däremot är jag väldigt road av persedelvård, åtminstone delar av den. Till exempel tycker jag mycket om att borsta och putsa mina skor och stövlar, min skogarderob är oftast oklanderlig. Jag tycker också om att tvätta och vika och hålla snyggt i skåpen. Ibland är det nästan lite "Sova med fienden-varning" på min nit. Att stryka och laga och sy i knappar tillhör inte favoritsysselsättningarna, så de högarna kan växa sig stora. Men när jag väl sätter igång, som idag en gråmulen februarisöndag, är det både  vilsamt och en lisa för själen. Och så skönt att få det gjort. 

Hur har ni det med er persedelvård? Är det ett nödvändigt ont? Eller kan ni också tycka att det är riktigt njutningsfullt ibland?
/Caisa

måndag 22 februari 2016

Lotta reser mycket...

Jag har haft semester och rest runt i New Orleans och staterna precis runt om, numera är det svårt att göra något utan att snubbla över någon Lotta-referens!

Vi gick runt i New Orleans, i Garden district - där folk med stora hus och vackra trädgårdar bor. Plötsligt passerade vi en trädgård med stora hibiskusplantor som häck runt huset och genast dök den där Lotta-boken (Full fart Lotta) där hon får i uppdag att bl.a. ta hand om en hibiskus upp i mitt huvud. Hon vattnar och står i och helt plötsligt ser hon några konstiga droppar vid bladen som hon blir orolig över och (efter “goda” råd....) klipper av. Snart har hon klippt av varenda blad till sin och Biologi-Firres förskräckelse. Han tröstar dock henne med att hibiskusar är tåliga och nog överlever och tar sig igen.
Men det bästa av allt är när Lotta berättar om hur hon och hennes syskon lite vanvördigt kallar den hibis-kuse. Det fastnade i mitt huvud och sedan dess säger jag inte hibiskus utan hibis-kuse!

Ingen begriper vad jag säger, utom andra i Estersällskapat. Det är som ett eget hemligt språk, rätt trevligt faktiskt…

……………………………………...

Lotta gör många små och stora resor, i bil till Köpenhamn med Giggi och Kajsa, en reportage-resa per cykel ihop med vännen Peg, många små bilresor till alla möjliga ställen i Sverige, jag vet inte hur många herrgårdar hon har sovit över på. Jag älskar roadtrips och Lotta åker ofta på olika sorters roadtrips, men två av hennes resor tycker jag särskilt mycket om, det ena är resan till Wien och den andra är den med Giggi till London.

Wien
Dit åker hon i Lotta i topp, ensam med sina föräldrar. De åker tåg vilket gör att det tar ett slag att komma dit, Lotta hinner med att äta matsäck, skriva brev och fundera ut hemska saker om Vio, den jämnåriga flickan i familjen de besöker. Vio är (i Lottas tankar) förtrollande vacker, äckligt artig och smart, samt antagligen gör hon aldrig något fel… I själva verket är hon en vanlig, trevlig tjej som gör bort sig lika mycket som Lotta, de blir snabbt kompisar!
Man får läsa mycket om Wien, Lotta hinner med många besök både på turistsevärdheter och lokala företelser. Som så ofta sitter det en katt i ett träd och jamar och Lotta klättrar upp för att hjälpa den ner. Då träffar hon på Lockige Fridolf som är på besök i Wien, han blir måttligt glad av mötet…

London
Lotta och Giggi har sparat (och talat) länge för att kunna åka till London efter studentexamen, det strular till sig med Paul som plötsligt har åsikter om när de ska åka, men allt löser sig till slut, och Lotta och Giggi tar både studenten och åker till London i Fyndigt Lotta!
Det är en underbar skildring av två tjejer på resa, en resa långt bort, och London var långt bort 1974 när boken kom. De gjorde roliga saker och såg mycket spännande när de var där. Några år senare läste jag boken och hade lyckan att åka till London och såg det som de såg. Stratford-upon-Avon, madame Tussauds vaxkabinett och naturligtvis drack vi te på Harrods, även om jag inte vet om det var där tjejerna blev inlåsta och vi blev inte inlåsta. Men poängen är att jag har upplevt ungefär samma saker genom åren och kärleken till resor och nya upplevelser delar jag med Lotta…

blogghälsningar
/Johanna





onsdag 10 februari 2016

Gästinlägg: om rårakor...

Tänkte på Lotta här om dagen när jag provade ett nytt recept på rårakor. I den vanliga pannkakssmeten skulle man blanda i råriven sötpotatis istället för vanlig potatis.
Det blev lite kletigt till en början. Pannkakorna fastnade i stekpannan och jag fick skrapa bort förkolnade rester.
Då minns jag att Lotta vid något tillfälle skulle laga mat till sin pappa och misslyckades totalt. För att han skulle få någon mat över huvud taget fick han ta över stekningen själv. Hemligheten med att han lyckades var att han inte diskade pannan mellan varje lagg.
Men i vilken bok finns den här skildringen?

Anne Marie

..............................................................

Varje gång jag läser det här blir jag lika sugen på raggmunk! Faktum är att det stämmer, det att man inte ska diska ur pannan mellan laggarna. I alla fall funkar det hemma hos oss...
/Johanna

fredag 5 februari 2016

Tack för ditt tålamod...

...inläggen kommer inte lika fort som vi skulle vilja, och det är inte varje dag vi kollar esterwebb-mailen. Det är inte ens varje vecka nu de senaste veckorna, men ha tålamod, någon öppnar och läser mailen!

Det är ett bibliotekssystemskifte på jobbet (Linda och jag jobbar båda två på den Digitala delen av Trelleborgs bibliotek) som ligger i vägen för roligare saker som att Ester-blogga! Egentligen tänkte jag lägga ut en bild på oss två bloggare, men vi är nästan inte på samma ställe samtidigt.

Vi får ta varsin selfie och montera ihop dem...

Tack för allt tålamod, och ett ännu större tack för alla gästinlägg som ramlar in. De hamnar förstås här på bloggen så att alla kan läsa dem!

/Johanna

.............................................

Uppdatering 160417

Jag har förstått att ni har varit många som har grubblat över texten om alla gästinlägg som sen man inte sett spåren av här på bloggen.

Just när jag skrev hade det kommit in flera gästinlägg som jag la ut,sen kom inte så många nu ska jag gå igenom estermailen och se vad som finns, jag lägger ut dem förstås.

Ursäkta otydligheten!

Johanna

onsdag 3 februari 2016

Gästinlägg: Utestängd - innestängd

Det stod i tidningen här om dagen att en tvååring låste ut mamman i kylan. Tunnklädd, i snö och minusgrader, fick kvinnan stå på balkongen en halv timma innan hjälpen anlände.

Då tänkte jag direkt på Lotta och Giggi. Hur många gånger var de utelåsta eller instängda?

En gång var det på en balkong belägen fem våningar upp i ett museum. Då räddades de av Lockige Fridolf och en bandspelare.

En annan gång blev de instängda i ett torn efter stängningsdags. Då blev de räddade genom att vinka med sina underkjolar. Något som var mycket pinsamt då.

När de blev instängda i Lockige Fridolfs gamla klassrum efter en kurs, öppnade de fönstret och sjöng rakt ut i mörkret. Han kunde spela på orgeln och hade en kraftig röst. Andedräkten stod som rök ur deras strupar när de sjöng Vintern rasat ut…
Räddade den gången blev de av polisen och Svarten.

Så tänk på innan du går ut på en balkong eller in i en lokal som snart skall stängas att du är utrustad för en lång väntan på hjälp. Verkligheten kan ju tänkas överträffa dikten.


Anne Marie

..............................................................

Jag tänker alltid på det framförallt när jag går ut på en balkong! Kan någon gissa vilka böcker det kommer ifrån?
/Johanna