Omslaget till Bra gissat, Lotta! - fjärde gången gillt!

Först nämnde jag detta omslag på en -nu nerlagd -Lottasida och därefter har blogginlägget varit publicerat två gånger. Nu senast fick jag en kommentar av Anne – Marie (tack!). Vad är det nu som Lotta tappar? Som vi har konstaterat så är det lösa blad med bilder ur ”Dimman”, trots att det i texten talas om en bok med engelska sånger. Men som Anne – Marie påpekar så händer det vid ett annat tillfälle att pappersmodeller av klänningar faller ur en bok.  Denna episod hittar vi i Lotta är sig lik. Inför Faster Truddans bröllop ska Tant Ellida sy en klänning åt blivande tärnan Lotta. För att få inspiration har Lotta klippt modebilder ur tidningar som hon förvarar i sin atlas. Geografilärarinnan Almas lektion gästas denna dag av två lärarkandidater, till råga på allt kusiner med Gunnel. (Just det, den Gunnel som är det största hotet ifråga om Jonas.)  Eftersom Lotta tycker illa om geografi låtsas hon vara förkyld. Hon har en näsduk beredd för att kunna ”snyta sig” om hon skulle få en fråga som är omöjlig att svara på. Så nyser Lotta plötsligt på riktigt i ett anfall av dammallergi. Alma tycker att det är lika bra att hon går hem. Lotta är inte sen att haka på. När hon reser sig och samlar ihop sina böcker tappar hon atlasen, vilken far rakt emot katedern. Alla trettio (!) klänningsbilderna flyger ut   över Jonas som sitter i bänken framför Lotta. Alma, klasskamraterna och lärarkandidaterna hjälps åt att samla ihop dem. Till slut återstår det bara ”en dröm i rosenröd chiffong” (Lotta är sig lik, s. 46) fastnaglad på Jonas kärva blå tweedkavaj. Färgerna matchar så bra att Lotta inte ”nänns” ta bort den. Eftersom han inte visat någon som helst reaktion tycker hon att klänningsurklippet kan få sitta kvar. Tyvärr plockar en av lärarkandidaterna bort den från Jonas och ger den till Lotta.

Tydligen har illustratören Heidi gjort en mix av dessa två händelser i Bra gissat Lottas omslagsbild. Jag undrar om det är medvetet eller inte.  Lyckan/Christel är iförd ”en dröm av rosenfärgad tyll”  (Bra gissat Lotta, s.78).

Text: Eva Nyström