I den allra första Lotta-boken, ” Ja se, Lotta!” återfinns
den i Lotta-kretsar så kända episoden, där Lottas och Giggis högst informella
samtal skickas ut via högtalare till skolans samtliga 48 klassrum.
Lotta och Giggi får till uppgift av Lockige Fridolf att
sortera in diverse materiel i skolans referensbibliotek. När de inte hittar
rätt plats till några räkneuppgifter tar de paus och slår sig ner i varsin
bekväm fåtölj. Bredvid deras fåtöljer står ett skåp som inte stått där förut.
Lotta undrar lite varför skåpet står där och vad det är för något, men Giggi
avfärdar ”skåpet” med kommentaren:
”En helvetesmaskin av
något slag, bry dig inte om den. Det finns skojigare saker att tala om.”
Dessvärre så har Giggi lite rätt… man kan ju faktiskt kalla
högtalaren för en helvetesmaskin för eftersom någon glömt stänga av den sänds
Lottas och Giggis högst informella samtal
ut till hela skolan!
När jag läste episoden som barn tyckte jag inte att den var
speciellt rolig, utan bara pinsam. Jag tyckte väldigt synd om tjejerna och var
glad att jag inte var i deras situation. Men som så ofta är Esters text
dubbelbottnad. När jag läser som vuxen förmedlar texten något annat. Förvisso
är det fortfarande synd om tjejerna men texten är så väldigt roligt skriven!
Jag ska inte förstöra för er. Leta fram ” Det är Lotta,
förstås!” och njut av kapitel 15 ” Verkligheten är underbarare än dikten” och
skatta gott! Vikarien Friskus som tjejerna nämner i sin radiosända konversation
lär enligt Knatt, som hade honom just den lektionen, skrattat så att man såg
visdomständerna på honom…
Text: Maggan Weimar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar