…fanns inte alls under min skoltid, men när mina barn gick i
skolan hade ”operation dagsverke” kommit tillbaka. Bra initiativ tycker jag,
trots att det i de flesta fall, (på 2000-talet), innebär att ungarna får hjälpa
till på föräldrarnas arbete och föräldrarna får betala barnens lön själva.
I ” Full fart, Lotta!” från 1965 är situationen en annan.
Klassen tilldelas ett antal ”uppdrag” som de får slåss om. Lotta vill helst
måla, men hinner inte riktigt med, utan uppdraget att måla om ett kök går till
Mick och Jonte. När uppdragen är slutförda berättar Mick i målande ordalag om
hur killarna målat en solnedgång på ena sidan köket och en skogsbacke på den
andra. Eftersom Lotta och Giggi inte tror på Micks och Jontes beskrivning, går
de tillsammans hem till familjen med köket. En stor villa i ett av stadens
flottaste kvarter. Giggi fäller en av sina fantastiska kommentarer med
anledning av detta:
”Och du menar, att du
och Jonte släpptes lösa i det här palatset, utbrast jag. ”Ja, vilka skulle
annars ha råd att släppa in två amatörkluddare, sa Giggi älskvärt.”
När Mick ringer på och när ytterdörren öppnas känner de
lukten av skarpt tvättmedel. Damen i huset berättar att hon och hennes dotter
tyckte att köket var så sött, men det tyckte dessvärre inte hennes man, så nu
höll en målarfirma på att tvätta bort alltsammans. Giggi hade som vanligt rätt
i sin kommentar, det krävdes pengar för att låta två skolpojkar måla om ett
kök.
På bokcirkeln i Stockholm skrattade vi hjärtligt åt det
absurda i att två killar i femtonårsåldern skulle kunna få som uppdrag att måla
om ett kök. I våra dagar med noggrann design och risk för fuktskador så känns
det som ganska orimligt. Men det är väldigt roligt skrivet, kapitel 16,” Sagan
om det färgglada köket”.
2 kommentarer:
När jag gick i gymnasiet runt -80 hade vi Operation Dagsverke (OD). Pengarna tror jag gick till något projekt i Afrika. Den mest eftertraktade uppgiften var att jobba med loppmarknaden på stan. Där lyckades jag aldrig komma med. Innegänget på skolan hade företräde. Gissa vad jag gjorde? Jag putsade fönstren hemma och mina föräldrar betalade. 50 kronor skulle man tjäna in om jag minns rätt. Och jag vet att det var fler föräldrar som fick sina fönster putsade den dagen av barnen. Sedan dess har jag ÄLSKAT att putsa fönster Absolut en favoritsyssla hemma.
Skildringen av Lottas barnvaktsjobb och den ångest hon känner inför det är också roligt. jag älskade att vara barnvakt och tycker det är lite synd att Lotta inte verkar vara så värst barnkär. hon har ju så många goda egenskaper annars. Grannens barn som jag brukade se efter är nu trettio plus plus. jag minns en gång när jag jobbade på ett offentligt kontor. En av grannflickorna frågade lite bekymrat min mamma om jag hade besök av barn också hon ville väl inte ha konkurrens.
Skicka en kommentar