- Men de har ju sett henne på foto!

En mulen söndagsmorgon i november stöter Lotta och Giggi plötsligt på Mick. Och vem är rätt person att ge lite färg åt denna småtrista dag om inte han!

Söndagen blir färgstark i ordets rätta bemärkelse. Mick tar med tjejerna till stadens konsthall, där allmänheten får prova på att måla tavlor under ledning av konstnären Flag. Eftersom Lotta har lite svårt att komma igång tittar hon istället efter bekanta ansikten bland folket som är i lokalen.

 Hon upptäcker Lenni, i färd med att måla ett porträtt av en flicka. Det måste vara Veronica, ”som jag aldrig sett, bara hört talas om i de mest översvallande ordalag” (Heja Lotta s. 22) , konstaterar Lotta. Men vad är det Lenni målar? Det ser ut som en häst med avlångt ansikte och stripigt hår! Lotta tänker, att det blir synd om Lenni när Veronica får se detta.

Två veckor senare har konsthallen en utställning av amatörernas verk. Lotta, Giggi och Mick finns givetvis på plats.

 Nu kommer Lenni in tillsammans med Veronica! Hennes utseende kommenteras av de tre vännerna: Mick menar att hon är alldeles för snygg för Lenni. Lotta och Giggi säger att hon ser ut ungefär som de trodde med smalt ansikte, vackra bruna ögon och ljust hår. Men – Lotta och Giggi har redan sett henne på fotografi i Märta Rytters album (Det spökar Lotta).

Vid detta tillfälle är även Lenni med. Senare, när Lenni träffat Veronica som han genast blivit förälskad i, säger han till Lotta att ”hon var vacker, men det vet du ju själv” (Det spökar Lotta s. 144).

Hur Veronica reagerar på tavlan? Precis som Lotta trodde.

Lenni målar en ny för att ställa allt tillrätta. Lotta och Giggi kikar i smyg då Veronica spanar in denna tavla nummer två. Nu visar hon närmast likgiltighet. Några böcker senare gifter hon sig i alla fall med Lenni. Slutet gott, allting gott.

Text: Eva Nyström