tisdag 8 januari 2013

Vem är det som tittar ut ur rustningen egentligen? För det är väl i alla fall inte Lockige Fridolf?



Lotta och Giggi är med Kajsa på reportageresa till i Danmark där Kajsa ska skriva om spökerierna på ett gammalt slott. Spökena härjar i slottets källare och börjar spöka vid samma tidpunkt varje natt klockan 01:00, (som om inte det är rätt misstänkt).

Kajsas plan är att hon Lotta och Giggi ska vara på plats i källaren då och försöka se spökena på nära håll. Lotta vägrar dock följa med, utan går och lägger sig med tanken att vakna först nästa morgon. Det gör hon nu inte, hon vaknar strax före klockan ett och upptäcker med fasa att hon är alldeles, alldeles ensam.

Hon slås av tanken att spöken mycket väl kan börja längta efter sällskap och därför få för sig att traska upp för trapporna och hälsa på. I panik över denna tanke slänger hon på sig sin vita badrock och börjar sin vandring ner till källaren för att ansluta sig till Giggi och Kajsa.

Det blir en ganska äventyrlig vandring, först får hon syn på sig själv i en spegel och blir nästan förstenad av skräck, hade naturligtvis varit bättre om hon haft en röd badrock eller en badrock i en annan klatschig färg som det kan antas att spöken sällan bär. ( I alla fall inte då de avser att skrämmas).

På darrande ben fortsätter hon ner till slottets stora hall med mörka porträtt av gubbar i lockperuker samt två rustningar. Lotta är väldigt rädd och funderar på att vända om men vill å andra sidan väldigt gärna ha tag på Kajsa och Giggi.

Då hon står där i valet och kvalet hör hon något som nästan får henne att hoppa höjdhopp av fasa… en av rustningarna talar till henne och säger: ” Lotta”.

Ja, naturligtvis är det Lockige Fridolf som också råkar vara på plats i spökslottet.  Måste ändå kännas tryggt för lockige Fridolf att ha Lotta, jag menar när han gör något så sällsynt korkat som t.ex. att låsa in sig själv i en rustning, kan han vara rätt säker på att Lotta dyker upp.
Gud vet hur länge han annars fått stå inne i rustningen annars.

Men kära omslagsritare, det är inte Lockige Fridolf som tittar ut ur rustningen på omslaget… var lite noggrann nån´ gång och läs boken!

Vill ni läsa hela historien om spökslotten och Lockige Fridolfs rustningsäventyr så läs ”Det spökar, Lotta!”  Episoden börjar i kapitel 7 ”Äventyr på gammalt slott.”

Text: Maggan Weimar

 

 
 

3 kommentarer:

Anonym sa...

Något barnsliga ögon!
Men är det ens praktiskt möjligt att kliva in i en sådan rustning?
Kan inte varit lätt att vara krigare i en sådan uniform.

Lena F sa...

Detta har jag ofta undrat över - om omslagstecknaren läste böckerna? Ibland är omslagen just på kornet, och ibland lätt missvisande. Den roligaste missen är väl den där Giggi tittar in genom fönstret till flickorna Månssons rum. På sjunde våningen!

Mona sa...

Om man nu har lyckats att komma in i en sån rustning, hur i allsin dar kunde man då sedan ta sig upp på hästryggen?? För visst red de väl i rustningar också eller har jag helt fått det om bakfoten?