För några år sedan åkte jag hjulångare på floden Rehn i
Tyskland.
Då vi passerade klippan Loreley kunde jag briljera med att vara den
enda i sällskapet som kände till legenden om den vackra älvan Loreley som
sjunger så vackert är sjömännen tappar besinningen och styr rakt mot hennes klippa
och förliser.
Tack Ester, för kapitel 10 i ”Hejda dig Lotta”, som gav mig denna
kunskap att briljera med! Fast i det i
kapitlet är det förstås inte en älva på en klippa utan en platinablond tjej som
sitter uppflugen på ryggstödet till sin stol under en popkonsert .
Men enligt Lotta så slutar likheten där,
tjejen på popkonserten sjöng nämligen inte vackert som Loreley , utan lät mer som en ”mistlur i tjocka”…
Text: Maggan Weimar
2 kommentarer:
Har man själv satt sig på en stol, som har försvunnit, känner man djupt med Giggi.
Kan inte läsa det här avsnittet utan att tänka på min klasskamrat, som gick på en konsert, och dyrt och heligt lovade sin mamma att uppföra sig, inte skrika och "bära sig åt". Nästa dag finns hon på DN:s framsida, med vidöppen mun och armarna i vädret.
Margaretha
som lärde sig
alla sex verserna
i sjätte klass
I would like to thank you for the efforts you have put in
penning this blog. I am hoping to check out the same high-grade blog posts by you in the future as well.
In fact, your creative writing abilities has encouraged me to get my own,
personal blog now ;)
My web-siteat pawn stars facebook game cheats
Skicka en kommentar