fredag 7 december 2012

På julklappsronda med Paul!



Tre dagar före julafton ringer Paul till Lotta och undrar om hon vill följa med och köpa julklappar?
Det vill hon förstås men när hon lagt på luren slås hon av att hon handlat tvärt emot alla veckotidningsråd om hur man ”vidmakthåller en ung mans intressen”. Enligt dessa råd skulle hon istället för låta entusiastisk, låtit tveksam.
Jag personligen ger inte mycket för de råd som man gav angående ”dating” på 60-talet, men vad vet jag egentligen, det kanske var det spel man spelade då?  
Men jag är väldigt, väldigt imponerad av Lotta i rollen som smakråd. Hon är så himla säker på vad som Paul ska köpa! Hon ger råd om en mjuk, blå scarf till tant Bernhardina, varmt, bruna manschettknappar till Pauls pappa och en vacker frukostkopp till hans mamma.
Hon är lika säker i detta sammanhang som hon är när hon dansar!
Däremot har hon det svårare med komplimanger.  När hon och Paul möts utanför Arnolds flotta varuhus, så säger Paul att hon är ” punktlig som vanligt och söt som vanligt”. Väldigt gulligt sagt tycker jag och Lotta också förmodligen, för vad gör hon?
Just det, Lotta rodnar och mumlar något grötigt och obegripligt. Boken är ” Vilken vals Lotta!” från 1968. En bok med mycket decemberstämning!
 
Text: Maggan Weimar

4 kommentarer:

Eva n-m sa...

Det är väl då som paul köper en penna med ädelsten åt Lotta och luras att det ska vara åt en kusin.

Anonym sa...

"Luras" gör också Joel Grim när han köper en speldosa åt en söt flicka. (Ett hjärta åt Kri.)

Annica sa...

Nja dejtingsråden från 60talet känns nog sådär inte så aktuella.
Men jättekul att läsa om den tiden.En kul blogg att läsa jämfört med alla tråkigheter man ändå hör hela tiden.

Kerstin sa...

Något annat som slår mig är hur Lottas snälla föräldrar kan säga att du "vet så innerlig väl att när någonting faller i golvet här i huset, så är det du som har petat ned det." (s.6, Vilken skiva, Lotta!)Eller i Ja, se, Lotta!(s.50), då Lotta tar hand om sin mamma som har ont huvudet och mamman önskar att Lotta alltid kunde vara så "här duktig och förståndig." Lotta svara då att det skulle väl bli enformigt. "Ja,för all del, jag ska inte begära det orimliga." Även Lottas lärare har bestämt sig för att hon är slarvig och ouppmärksam. Tack och lov vet de flesta tänkande människor idag att man inte ska sätta en sådan stämpel på ett barn.