Tussi - Ett smeknamn för Kristina

 

Tussi går i småskolan och är i böckerna så där runt 8- 9 år. Jag var egentligen lite för gammal för böckerna när jag började läsa serien, men vad som tedde sig helt oemotståndligt var, hur väl jag kände igen mig själv i Tussi. Jag tänkte, lekte och kände precis som Tussi under mina tidiga skolår!

Tussi har inte endast en bästa vän utan hon har flera. En i stan, och tre på landet.  Ganska ofta de blir rejält osams. Tussi och hennes vänner tycker om att leka på låtsas, att pyssla och baka, att hoppa rep och berätta spökhistorier. Hon har en egen lekstuga som hon själv inrett, med en förgylld nyckel till låset. (”Tussis Lekstuga”).  Hon bor i Stockholm, men tillbringar sina lov i familjens sommarstuga invid Kolmården.  I ”Tussi möter en tiger ” kan man läsa om när Kolmårdens djurpark är nyinvigd och Tussi med kompisen Nora besöker den för första gången.

Om någon skulle be mig berätta hur det var när jag gick på lågstadiet så skulle jag kunna hänvisa till   ” Tussis nya klasskamrat” eller ”Tussi i skolan” för  igenkänningsfaktorn när jag läser om dessa böcker är så total. Med högläsning inför klassen, rättskrivningar, att hoppa rep på rasten samt att någon retsticka till kille la sig i rephoppandet så att man blev arg. Att flickorna hade rosett i håret och att man fick lära sig verser utantill och att man ibland hittade förtrollade platser på väg hem från skolan.  

De roliga öknamnen finns även i Tussi-serien, Tussis klassföreståndare kallas Getingen och den malliga expediten i affären på landet kallas Myggoljan, eftersom han brukar föreslå att Tussi ska köpa myggolja då hon handlar. Myggoljan är ofta oförskämd mot Tussi och hennes vänner Nora, Ulla och Bettan, men de ger igen av samma mynt. Roligast är när Nora åker skidor i full fart ner för en backe och åker på Myggoljan som går hand i hand med en flicka. ”Du kan ju inte åka skidor, ditt skrälle, säger Myggoljan.  Kan inte jag, säger Nora, det såg du väl själv att jag kunde.”  (Tussi på vinterlov).

Nora bor på landet året runt och är den tokiga tjejen, alltid full av infall. När Tussi åker hem från landet vid påsklovets slut i ” Det spökar för Tussi ”har Nora klätt ut sig till påskkärring och står på en hög stege och vinkar. I ”April, april” Tussi, klär hon ut sig till tant, just den första april, och kommer till Tussis skola och ber att få höra på.

Till sist, barn tilltalar vuxna med tant och farbror.  Om man kände den vuxne väl sa man förnamnet efter tant och om man inte kände den vuxne så väl sa man, tant och efternamnet.  Känns som om det var väldigt länge sedan, men när försvann tilltalen tant och farbror? Gissar på nån` gång under 70-talets början eller?

 

Text: Maggan Weimar