lördag 16 juni 2012

Oväntad Lotta-lookalike i vårens bokflod!



Jag har blivit lite miljöskadad av att skriva så mycket om Lottaböckerna. Hos nutida svenska kvinnliga författare tycker jag mig hitta Lotta-inspirerat stoff hela tiden. Men den bok jag just nu läser är Min Kamp 4 av norrmannen Karl-Ove Knausgård och han har med all säkerhet inte läst något av Merri /Ester. Följande episods Lotta-likhet är bara ett roligt sammanträffande:

Gymnasisten Karl-Ove är hemkommen efter ett sommarjobb som gatuförsäljare av musikkassetter.
 Har en fullproppad penningpåse med mig hem. Närmare tretusen kronor.
Jag hade inte räknat pengarna, hade faktiskt totalt glömt bort dem, så nu reste jag mig och gick ut i hallen för att se efter och lägga dem på ett lämpligar ställe än i en plastkasse.
Men plastkassen var inte där.
Jag hade lagt den på golvet alldeles innanför ytterdörren, det hade jag väl?  
Jo. Ovanpå skorna. En vit kasse från Breisland hade det varit. Full med skrynkliga sedlar.
Hade mamma tagit hand om den kanske?
Jag gick tillbaka in i vardagsrummet.
-Den där kassen som låg i hallen har du tagit den?
Hon tittade upp på mig med pekfingret tryckt mot boksidan.
-Plastkassen i hallen? Sa hon. Den kastade jag.
-Kastade du den? Är du inte klok? Det låg flera tusen i den.
Och de var inte ens mina, de var Runes. Ja, han skulle ha mer än det dessutom, jag hade spenderat lite av det som var hans de sista dagarna.
-Hade du pengarna i kassen? Sa mamma. Som låg slängd på golvet? Hur skulle jag kunna veta de?
-Var kastade du den?
-Uppe vid tunnan. Där vi eldar papper.
-Har du eldat upp den? Är det möjligt? Har du eldat upp pengarna?
Jag lyfte händerna och skakade dem. Sedan satte jag fart ut i hallen, klev i skorna och sprang upp över slänten.
Där låg kassen.
Men var pengarna kvar i den?
Jag slet upp den och tittade ner.
Å, tack gode gud, där låg de,” (Knausgård Min Kamp  4 , Norstedts Stockholm 2012, s.278-279)    

Jämför  till exempel med Se dig för Lotta och jakten på Farbror Urbans manuskript som av misstag kommer iväg med skrotbilen!
Text: Eva Nyström


1 kommentar:

KarinE sa...

Ja där ser man! Lotta (eller Knausgaard) är i mycket gott sällskap.