Stella tycker väldigt mycket om sin vän Sigrid och inser plötsligt att hon vill vara mycket mer än bara vän med henne. Vänskapen har helt enkelt glidit över i förälskelse och Stella vill vara ihop med Sigrid. Låter enkelt, men ganska snart inser man att det är lite knivigare än det låter.
Vad ska till exempel kompisarna säga? Stella och Sigrid gruvar sig, men plötsligt har kompisarna alldeles på egen hand listat ut hur det ligger till och det visar sig att de blir hur glada som helst. Faktiskt så pass glada att det känns lite överdrivet och så småningom till och med lite provocerande.
Men vad ska föräldrarna säga? Ska de stötta? Ifrågasätta? Förskjuta? Och hur talar man om för sina föräldrar, att man är ihop med sin bästa kompis..? Det visar sig att föräldrarna reagerar på de mest skilda vis, och att det är en oväntad föräldrareaktion som blir mest jobbig för Stella och Sigrid.
Det som känns rätt bra med den här boken är att det inte är några överdrifter åt något håll. Någon nattsvart dramatik eller bråddjup sorg finns inte, och behövs inte. Någon himlastormande passion är det inte heller frågan om, egentligen. Det är en förälskelse, en riktigt rejäl förälskelse med komplikationer - och det är en tillräckligt intressant historia så.
I mina ögon är det här en realistisk berättelse som har en hel del att säga läsaren. Jag tycker om boken!
Boken är utgiven av Rabén & Sjögren där omslagsbilden är hämtad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar