På nyårsaftons kväll är Lotta, kamraten Susanne, Truddan och
Jesper, Urban och Anna-Lisa med flera hemma hos Lottas beundrare Mats och hans
föräldrar. Mats bor i ett medeltida hus
integrerat med ett museum. Lotta och Susanne smyger obemärkt upp på vinden för
att leta spöken. När tjuvlarmet löses ut
ramlar Lotta i ren förskräckelse och stukar foten, samt drar med sig en stol i
fallet. När stolens karm går sönder avslöjas en skattgömma. Lotta blir
intervjuad i tidningen med anledning av denna händelse.
Nu är det inte många dagar kvar tills Lotta ska stå på
scenen. På bokens sista sidor gläder hon sig åt att Giggi snart kommer, men
också åt Tant Bernhardinas trettondagsbal som denna gång är uppskjuten till
tjugondag Knut. Raskt kastar jag mig över nästa titel Hejda dig Lotta. Jag
måste få veta hur det gick med uppförandet av Dimman.
Men – här är något överhoppat. Den Lotta jag möter i första kapitlet sitter på tåget hem full av förväntan att snart få träffa såväl Giggi som familjen igen. Både Giggi och Malin skulle ju vara med i pjäsen. Malin har dessutom en bärande roll. Lottas tankar kretsar annars mest runt den stundande balen då hon ska träffa Paul. Hon drar sig till minnes rosen han gav henne när hon framfört Dimman tredje gången.
Nej, Ester. Det ska vara den andra
gången och boken det rör sig om är Platt
fall Lotta. Den tredje gången väntar
jag fortfarande på. Men med 48 böcker att skriva så förstår jag att du inte kan
hålla reda på alla detaljer…….
Text: Eva Nyström
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar