När jag lagom halvdöd stapplade på bussen i morse blev jag med ens helt klarvaken därför att rakt framför mig stod en man som var Lockige Fridolt upp i dagen! Han hade blonda lockar, trenchcoat och en portfölj under armen. Jag fick verkligen lägga band på mig, jag menar jag kunde ju inte i sann Lotta-stil slita upp min mobiltelefon ur fickan ta ett kort och sedan bara publicera detta på bloggen. Fast jag var mycket, mycket nära, det hade ju varit så kul att få visa upp honom för er!
Tänk om han är med på bussen någon annan morgon…
Text och busssresenär: Maggan Weimar
7 kommentarer:
Jag förstår att du inte vågade, men det var synd. Det hade varit jättekul att få se Lockige Fridolf.
Nästa gång du ser honom, förklara hur det ligger till och fråga om du får ta ett kort. han kanske tycker det vore roligt. Lätt för mig att säga, jag tror inte jag skulle göra det själv..
Hoppas han är med på bussen fler gånger!Ta med en bok med Fridolf på omslaget så förstår han säkert varför han blir fotograferad. Om han också får höra att han hamnar i en blogg borde han bli smickrad.
Visst är det underbart att äldre respekterad dam sitter på bussen och fantiserar om ungdomens bokhjältar! Funderar du på yrke också? Det gjorde Lotta ibland.
Kanske jag skulle fundera på att byta yrke? Vad finns det för arbeten för äldre respekterade damer som funderar över sin ungdoms bokhjältar på bussen? :-)
Det vore fantastiskt kul att se Fridolfs look-a-like!
http://estersallskap.blogspot.com/2010/01/enkaten-avslutad-hur-manga-ganger-per.html : 2010 gjordes en enkät här på bloggen om hur ofta besökarna tittade in och läste. Kan ni inte göra en igen? Det är roligt att jämföra. Nu måste bloggen ha fler besökare än tidigare år.
Skicka en kommentar