onsdag 15 september 2010

Faran med karikatyrer

Att rita karikatyrer av sina lärare på 60-talet kunde medföra sänkt uppförandebetyg! Elever har i alla tider tyckt en massa om sina lärare, men få har varit så tanklösa att de skrivit ner vad de tycker! Ungefär så, säger Tant Magda till Gits rektor, i Kaja och spökbåten! Låt oss ta det från början, Git och Kaja är inackorderade på Tranbergska panget där Tant Magda är föreståndare! Git är ny i skolan och då hon är en mycket talangfull tecknare har hon en liten anteckningsbok, där hon dels ritar av lärarna, dels skriver små fyndiga kommentarer om dem. Kul att skriva ner sina första intryck, för att se om de stämmer lite senare på terminen, anförtror hon Kaja. Kaja är dock övertygad om att Gits anteckningsbok med karikatyrer är rena dynamiten och hon får rätt. Ägget, lärare i historia, fattar misstankar under en lektion där Git är väldigt aktiv medan resten av klassen sover. När han får se karikatyren av sig själv, mycket likt naturligtvis, med kommentaren ” här har vi ägget, men saltet saknas”, blir han minst sagt ursinnig!

Git kallas till rektorn tillsammans med tant Magda och Ägget yrkar på både anmärkning och sänkt uppförandebetyg. (Att sänkt uppförandebetyg är något förskräckligt är underförstått). Tant Magda lyckas dock klara Git undan med endast anmärkning efter att ha hållit ett lysande försvarstal inför rektorn och Ägget. Dock får Git höra ett och annat av tant Magda när de lämnat rektorsexpeditionen och efteråt stapplar hon uttröttad och förgråten in på sitt och Kajas rum på Tranbergska panget. Där har de andra flickorna ordnat med kaffe, bakelser och kanelsnurror som tröst. De har sett att Git knappt fått ner en bit vid middagen och de vet att man blir hungrig efter sinnesrörelser. (Visst är det alldeles för sällan vi använder ordet sinnesrörelser nu för tiden?)

Vad jag tycker om när Ester beskriver hur de andra flickorna tar hand om Git efter hennes nederlag. Ingen säger ” vad var det jag sa” eller klankar på henne för att hon varit så oförsiktig. Man har empati och tar hand om, och tröstar den som trasslat till det för sig i Esters böcker. Ännu en anledning till att hennes böcker är så älskade!

Fast, det finns en sak som jag undrar över i scenen hos rektorn. Ägget är ”fly förbannad” men rektorn, för övrigt kallad räkan, säger inte så mycket utan sitter bara och bläddrar i karikatyrboken med handen för munnen, menar Ester att han faktiskt skrattar?

Och gott folk, varför tycker många av Esters karaktärer så illa om just historia?

Margaretha Weimar

10 kommentarer:

Anna R sa...

Var det något som var trend på 50-60-talen? Att rita karikatyrer alltså. Jag har börjat läsa en bok av Enid Blyton som utspelar sig på internat. Titeln är Andra året vid Malory Towers och trycktes i Sverige 1958. Där finns också en flicka som ritar karikatyrer. Jag har ännu inte läst till slutet så jag vet inte hur det går för denna konstnär, men man kan ju misstänka att tjorvar ihop sig för henne på något sätt.

Jag håller med Margaretha om att Ester Ringnér-Lundgren beskriver hur kompisar är på ett fint sätt. Och ja ordet sinnesrörelser används allt för sällan.

Karin E sa...

Jag har alltid tänkt att Räkan skrattar och inser det komiska i situationen - kanske han tyckte teckningen var Ägget på pricken - men inte kan visa det. Han är ju faktiskt rektor och måste stå för ordningen.
Nej, vad jag kan komma ihåg var det inte någon skoltrend att rita karikatyrer.
Ja, man kan ju undra vad Ester själv tyckte om historia?

Rut B sa...

Precis som Karin har jag också varit övertygad om att rektorn är full i skratt fastän han försöker dölja det. Jag har ett bestämt minne av en parallell historia i någon av Lottaböckerna, fast jag inte kan komma ihåg vilken just nu, där Lockige Fridolf har all möda i världen att dölja sin munterhet.

Anne Marie sa...

I boken En ros åt Lotta finns också ett avsnitt om en karikaryr. Heder åt Lotta som vågar försvara sin arbetskamrat.

Lena F sa...

Rut, jag tror det är den där episoden när Lotta visat upp sin tecknade flagga för Rit-Valle, som i sin tur vill visa den för Lockige Fridolf - vilken bok nu det är i!

Anne Marie sa...

På tal om historia. Jag har inget minne av någon Frans I sedan min skoltid. Men idag så gogglade jag och fick lära mig att han var kung i Frankrike 1515 - 1547. Det finns en bild av honom. Näsan är verkligen lång.

Anonym sa...

Berättelsen finns i Lotta är sig lik.

Lena sa...

Ja med tanke på all historia som finns inbakad i böckerna tror jag inte att Ester tyckte illa om ämnet. Kanske om sättet detpresenterades på, som på min tid? Årtal på årtal, ett ständigt rabbel utan bakgrund och "häpp" historia?

Irene. sa...

Hejsan!

http://www.wga.hu/frames-e.html?/html/c/clouet/jean/francois.html

Kan inte låta bli att försöka länka till en bild och lite fakta om Frans I..konstvetare förblir konstvetare...
Vacker vet jag väl inte, och han skall ju vara så lik Paul?
Hoppas att länken blir aktiv, annars kan man ju alltid googla.

Anna R sa...

Lena: Jag tror nog som du. Ester Ringnér-Lundgren tyckte nog om historieämnet men kanske inte som det blev serverat eleverna.

Irene: Bra länktips! Jag gör ett inlägg till morgondagen med bild och länk!